Det var inte en dag för tidigt. Det första parti som överhuvudtaget tog någon ställning för demokrati och människors lika värde var folkpartiet. Vi minns alla när Bengt Westerberg reste sig ur TV-soffanoch lämnade Ny Demokrati sittande kvar. Lars Leijonborg tog debatten mot Dansk Folkeparti. Vad gjorde sossarna? De teg, iallafall gentemot främlingsfentliga krafterna som brett ut sig allteftersom. Fp däremot var det ingen hejd på hur mycket man fick chikanera och förlöjliga. Nu vill Mona Sahlin och Marita Ulvskog ta debatten mot sd. Sisådär 15 år för sent. Som vanligt. Strutsmetoden är ingen bra idé. Det funkar inte inom skolpolitiken, det funkar inte inom arbetsmarknadspolitiken och det funkar definivt inte när det gäller frågor om hur vi får ett bättre och mer tolerant Sverige.
Apropå tolerans och liberalism, så läser jag just nu en oerhört intressant bok, som är en av mina källor i uppsatsen. Där är exemplet främst Kanada, men teorierna går utmärkt att applicera på Sverige, som är ett polyetniskt land med både invandring, minoriteter och ursprungsbefolkning. Mångkulturellt medborgarskap heter den, för den som vill förkovra sig och är skriven av Will Kymlicka. Jag trotsade det fina vädret idag för denna bok och stannade inne... Antar att jag missade sommar-07 genom att göra detta, men det är ju för en god sak. Hängde i en solstol i Falun i helgen, så lite brun på näsan har jag blivit.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment